Destination Africa!

VARNING: Följande inlägg innehåller begränsade mängder triathlonmaterial. Mer sim- cykel- och löprelaterarade uppdateringar får komma i senare inlägg. De här inlägget riktar sig förmodligen mer till familj, släkt och nära vänner som undrar om vi fortfarande lever. Håll ut triathlonnördar! Siffror från FTP-test, träningsplanering och bilder på snabba kolfibercyklar kommer inom kort!


För er som följer mig på sociala medier kanske de dykt upp en misstanke om att jag inte längre befinner mig på hemmaplan utan istället tagit min tillflykt till varmare breddgrader. Bilderna på snö och dubbdäck har nämligen bytts ut mot cykelpropaganda i form av kortbyxor och solsken. Den 25e Januari drog Malin och jag till Sydafrika där vi nu befinner oss och kommer spendera våra dagar med solande, vindrickande och eventuellt något träningspass fram till slutet av mars!

Beslutet att åka hit var ett enkelt sådant. Vi kände både redan i somras att det började rycka i resnerven och då månaderna Februari och Mars hemma i förorten inte är särskilt kul för varken triathlonträning eller något annat begav vi oss så långt söderut man kan komma, till den smått legendariska träningsorten Stellenbosch, några mil öster om Kapstaden. För självklart är målet med resan inte bara smygalkoholism och solbränna utan också att testa på triathlonlivet fullt ut med långa dagar i sadeln, legendarisk löpning och klordrypande timmar i poolen

Även om jag i skrivandes stund befinner mig i Stellenbosch var första stoppet på resan Kapstaden där vi spenderade den första veckan av vår vistelse. Planerna på vad vi skulle göra i Kapstaden inkludera både bestigning av Table Mountain och Lion Head samt lite annat smått och gått men precis som sig bör grusades dessa av klassisk turistmage. Mycket tid i sol och pool blev istället den inledande melodin vilket under rådande omständigheter ändå kändes helt okej med tanke på att det hemmavid både snöade, regnade och blåste innan vi åkte. I träningsväg hade jag ändå planerat in några lugnare återhämtningsdagar efter ankomst så kände ingen stress alls över den lite lägre energinivån. Dessa dagar innehöll en del lättare simning och några löppass som avverkades längs strandpromenaden inramade av Sydatlanten på ena sidan och Lions Head berget på den andra. Trotts en expressresa ner till tävlingsvikt kändes livet ändå helt okej!

Kapstaden är ställe där en mängd olika kulturer och folkslag möts och under alla våra resor kan jag lugnt säga att vi inte sätt något liknande. Tyvärr får jag nog också säga att vi såg för lite av staden för att göra en riktigt djupgående analys men känslan var ändå att det var någon form av blandning av de hippaste kvarteren på Södermalm och 90-talets Downtown Los Angeles som man kunde se i filmen Straight Outta Compton. Förhoppningsvis hinner vi spendera lite mer tid i stan innan hemfärd varefter jag hoppas kunna utveckla denna något luddiga beskrivning. Kort sagt kan man ändå säga att vi både åt och drack väldigt gott med en gigantiskt skaldjursplatå som kulinarisk höjdpunkt. Och även man, som sagt, märker av att staden har två helt olika sidor så kan jag lugnt säga att vi aldrig kände oss hotade, men då åkte vi också taxi överallt efter mörkrets inbrott och bodde i de fräschaste delarna av staden. Kapstaden, to be continued… 

Att ta sig till Stellenbosch från Kapstaden tar ungefär 1 timme med bil och när vi anlände till vår nya Base of Operations blev vi varmt välkomnade av vår hyresvärd Ingrid och hennes make Tony.  Vårt lilla hus ligger i anslutning till deras och här bor vi alla tillsammans med de tre hundarna Dexter, Maggie och Zoe samt katten Schatzi. Om hyresvärdar och boende vore ett lotteri kan man lugnt säga att vi vunnit högsta pris! Förutom fantastiskt sällskap har vi en liten uteplats där vi äter de flesta av våra måltider och slappar mellan träningspass och utflykter.

Träningspass blir det nämligen gott om här i Stellenbosch. En 50-meters utomhus pool, hundratals mil afrikansk landsväg och fantastiska möjligheter till löpning gör de flesta träningspass helt magiska, även de tillfällen då man ligger gråtandes över styret och tuggar på styrlindan… Till följd av träningssällskapet jag lyckades hänga på vid ankomst har det nämligen blivit några sådana pass, men mer om dessa och träningen i allmänhet i ett annat inlägg!

Sammanfattningsvis kan man säga att vår inledande tid här i Afrika innehållit allt vi önskat oss. Sol, värme, god mat och gott sällskap! (samt några träningspass här och där…)

IMG_6325.jpg
Malin spanar ut över vår tillfälliga hemort Stellenbosch. 
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s